Vid svältgränsen och andra berättelser: skildringar ur Stockholmslifvet

Skildringar ur StockholmslifvetVid svältgränsen och andra berättelser. Skildringar ur Stockholmslifvet är en novellsamling av arbetarförfattaren Maria Sandel. Den publicerades år 1908 och skildrar i nio olika texter livet för arbetarklassen på Kungsholmen i Stockholm.

Vid svältgränsen och andra berättelser. Skildringar ur Stockholmslifvet är Maria Sandels debutbok. När den kom ut var hon 38 år gammal, och både döv och påverkad av en allvarlig synnedsättning. Hon bodde i ett nödbostadsområde på Kungsholmen som kallades Skogshyddan.

Vid svältgränsen

Titelnovellen Vid svältgränsen handlar om den gravida fabriksarbeterskan Agda Hult som överges av sin fästman, en man som dessutom visar sig ha barn med en annan kvinna. Att fästmannen slagit upp förlovningen med Agda väcker skadeglädje på fabriken där hon arbetar, och Agda kan inte heller få särskilt mycket stöd från sin mamma som redan är helt utsliten av umbäranden. Till slut föder Agda sitt barn i en vindsskrubb, och slutraderna i novellen antyder att hon dödar det i desperation.

Bland Malströmmens hvirflar

Novellen Bland Malströmmens hvirflar handlar även den om oönskad graviditet, fast ur en gift kvinnas perspektiv. Arbetarkvinnan Emma Vidén har övergetts av sin fästman och lever som ensamstående mor i en liten lägenhet som är i mycket dåligt skick. Lägenheten är också hennes arbetsplats; hennes enda inkomst är det hon kan förtjäna som hemsömmerska. Under graviditeten hade den övergivna Emma planer på att ta livet av sig, men fick stöd av sin väninna Ida Rodin som peppade henne att leva vidare och ta hand som sitt barn istället.

Ida Rodin är gift, men de många barnen gör det svårt för henne och hennes man att klara av försörjningen. I novellen Bland Malströmmens hvirflar är Ida återigen gravid, samtidigt som maken har blivit arbetslös. Ida, som tidigare uppmuntrat sin väninna att behålla sitt barn, överväger nu att göra abort. Trots att novellen inte är särskilt lång (cirka 30 sidor) hinner Maria Sandel lyfta fram allt från bostadsförhållanden och hushållsarbete till sexualitet, preventivmedel och abortfrågan. Ida och Emma för novellen igenom en intensiv diskussion kring frågan om det moraliska eller omoraliska i att genomgå en abort när omständigheterna är som de är.

Min Gata

En annan text i Vid svältgränsen och andra berättelser. Skildringar ur Stockholmslifvet som har fått ta emot stora hyllningar är Min gata, som brukar beskrivas som en proletärskiss snarare än en vanlig novell. Här får vi genom Maria Sandels iakttagelseförmåga följa arbetarnas väg till och från verkstäderna. Paralleller har dragits till både Marin Kochs skildring i Arbetare (som publicerades år 1921) och Émile Zola (1840 – 1902).

Maria Sandel – en författare med oddsen emot sig

maria sandelSom arbetarkvinna med två olika funktionsnedsättningar hade Maria Sandel givetvis ett mycket tufft utgångsläge som författare. Hon hade dock redan i unga år fått dikter publicerade i emigranttidningen Norstjernan i USA, och senare i olika publikationer med anknytning till Socialdemokraterna här hemma i Sverige. Tack vare sitt engagemang för kvinnofrågor kom Maria Sandel i kontakt med borgerliga feminister som stödde hennes författardrömmar, bland annat Amalia Fahlstedt och Cecilia Milow. Detta ledde i förlängningen till att hennes debutbok Vid svältgränsen och andra berättelser. Skildringar ur Stockholmslifvet kom att publiceras av ansedda Hugo Gebers förlag. Cecilia Milow hade då hjälpt Sandel att renskriva manuskriptet, och bidrog även med en baksidestext till boken.

Dela Inlägg: