Svensk säckpipa

När man hör ordet säckpipa tänker nog de flesta på Skottland, men visste du att säckpipan har en mycket lång tradition som musikinstrument även i Sverige?

Hur länge säckpipa har spelats i Sverige är oklart. Det finns månghundraåriga bevarade målningar i svenska kyrkor där säckpipeblåsare avbildas, men det är i sig inte ett bevis på att säckpipa faktiskt spelades i Sverige på den tiden. De skulle kunna ha skapats av kyrkomålare som målade av instrument som de sett i andra länder – eller som de sett på målningar. Vad vi vet är att medeltida kyrkomålningar som föreställer säckpipor förekom i många olika delar av Sverige. Det rör sig alltså inte om någon enstaka kyrka eller något visst område. Dessutom varierar säckpipans utformning mellan olika kyrkor – det förekommer både cylindriskt borrade säckpipor och koniskt borrade, samt säckpipor som bränts istället för att borras.

Ett exempel på en svensk medeltida kyrkomålning där vi kan se säckpipor är den som målades av Albertus Pictor i Härkeberga kyrka i Uppland kring år 1480. Där avbildas bönder som dansar medan en person spelar säckpipa.

Svenska säckpipor i Västerdalarna

På 1930-talet hittade etnologen Mats Rehnberg flera gamla svenska säckpipor i Nordiska museets samlingar och skrev sin licentiatavhandling om svenska säckpipor. Rehnberg gav sig också ut på jakt efter svenska säckpipor som fortfarande fanns kvar ute i landet och lyckades hitta säckpipespelaren Gudmunds Nils Larson i Dala-Järna. Vid den här tidpunkten var säckpipetraditionen nästan helt utdöd i Sverige. När säckpipetraditionen fortfarande blomstrade var säckpipan känd under flera olika namn i Sverige, bland annat bälgpipa, drompipa, säckpipa och pipsäck. I Älvdalen sa man dråmba, i Dala-Järna pôsu och i Nås spälpôsô. De båda sistnämnda namnen motsvaras i rikssvenskan av påse respektive spelpåse.

Den svenska säckpipan är mindre än den skotska

Tillsammans med musikdirektören Ture Gudmundson besökte Rehnberg spelmannen Larson, och de insamlade tillräckligt med information för att Gudmundson skulle kunna bygga en ny spelbar säckpipa i traditionell svensk stil. Den svenska säckpipan är betydligt mindre än den vi känner till från Skottland. Gudmundson spelade in två låtar på sin säckpipa åt Sveriges Radio.

Leif Eriksson säckpipa

Att den svenska säckpipan blev återupptäckt av den svenska folkmusikbranschen beror till stor del på instrumentmakaren Leif Eriksson från Insjön (född 1946). Eriksson studerade ett tiotal svenska säckpipor som fanns bevarade i museum runt om i landet och gjorde en egen variant som är en s lags kompromiss mellan dem. Dessutom gjorde Eriksson vissa förändringar för att säckpipan skulle bli enklare att spela på tillsammans med andra instrument, såsom fiol.

Eriksson började serietillverka sin säckpipemodell, och den svenske fiolspelmannen Per Gudmundson från Dalarna (född 1955) var en av de folkmusiker som under 1980-talet nappade på att lära sig spela instrumentet. En viktig anledning bakom Gudmundsons intresse var att han utvecklat en allergi mot fiolharts och därför behövde hitta andra instrument att spela på.

När Eriksson år 2010 pensionerade sig från säckpipebyggandet tog Jan Nordkvist från Dalarna (född 1960) över stafettpinnen och han bygger sedan dess säckpipor enligt Erikssons förlaga.

Konstruktion

Leif Erikssons säckpipa har vanligen en säck tillverkad av vegetabiliskt garvat kalvskinn, och säcken är tätad med en blandning av hudlim och glycerol för att inte läcka luft. Säckpipans trädelar – det vill säga mundockan, spelpipan, bordunpipan och fästhylsorna – är gjorda av björkträ.

Säckpipan är stämd i moll och grundtonen a ligger mitt i tonomfånget, som går från ettstrukna e till tvåstrukna e. Skalans sjätte och sjunde steg är höjda, vilket innebär att sjätte steget är fiss och sjunde steget är giss. Man stämmer säckpipan genom att ändra på rörbladet. (Leif Erikssons säckpipa har ett enda rörblad och det är tillverkat av svensk bladvass.) Detta är en komplicerad process eftersom så många parametrar påverkar resultatet.

När man spelar säckpipan placerar man den under vänster arm, så att bordunpipan hamnar till höger. Luften blåser man in genom mundockan (inblåsningsröret). Leif Erikssons säckpipa har mundockamed backventil, så att luften inte läcker ut när spelaren tar pauser från blåsandet.

Spelpipan (den pipa som har fingerhål) är cylindriskt borrad med en diameter på 6 mm. Urholkade fördjupningar kring hålen gör det enklare att hålla säckpipan och täcka hålen för att spela olika toner. Utformningen av den svenska säckpipan gör att det översta öppna fingerhålet bestämmer tonen.

Exakt hur bordunpipan är stämd varierar mellan olika säckpipor. Exempel på vanliga alternativ är lilla a, ettstrukna e (säckpipans lägsta ton) eller en oktav lägre.

Andra varianter

På senare år har instrumenttillverkare i Sverige börjat experimentera med uttökade säckpipor för att uppfylla olika behov, till exempel önskemål om att kunna spela i ett högre antal tonarter. Det finns bland annat svenska säckpipor med fler pipor än Leif Erikssons grundmodell. En annan vanlig ändring är att använda ett rörblad av vassen Arundo donax istället för ett gjort av svensk vass, eftersom ett rörblad av Arundo donax är enklare att stämma.

Exempel på aktiva svenska säckpipebyggare är Jan Nordkvist, Börs Anders Öhman, Max Persson och Alban Faust. Anders Fagerström tillverkar elektroniska varianter av den svenska säckpipan.

Att spela svensk säckpipa

I dagsläget är det framförallt svensk folkmusik av ålderdomlig karaktär som spelas på svensk säckpipa. Det finns till exempel gamla folkmelodier som levt vidare som fiolmelodier som fungerar bra att spela på svensk säckpipa. Vissa passar så bra för svensk säckpipa att det är troligt att de ursprungligen skapades för svensk säckpipa och först senare togs upp av fiolspelare i Sverige.

Svensk folkmusik för fiol går ofta i en D-tonart och omfattar spel i första läget på fiolens a-sträng och e-sträng. Sådana melodier går bra att spela på svensk säckpipa om man transponerar ned melodierna en kvart.

Exempel på musiker som spelar svensk säckpipa

  • Erik Ask-Upmark
  • Alban Faust
  • Per Gudmundson
  • Olle Gällmo
  • Anders Norudde
  • Stefan Kayat
  • Anna Rynefors
  • Jan Winter
Dela Inlägg: