Maria Sandel

maria sandelMaria Sandel var en svensk arbetarförfattare som debuterade med boken Vid svältgränsen och andra berättelser: skildringar ur stockholmslifvet år 1908. Hon var en av Sveriges första arbetarförfattare, och var verksam långt innan idag mer kända namn som Ivar Lo-Johansson, Moa Martinsson, Eyvind Johnson och Vilhelm Moberg.

Maria Sandel tillhörde arbetarklassen i Stockholm och det är vad hennes böcker skildrar, med fokus på arbetarkvinnornas situation och människor sociala samspel under svåra förhållanden. Hon väjde inte för att ta upp känsliga ämnen som alkoholmissbruk, abort och homosexualitet. Hennes böcker innehåller också detaljerade beskrivningar av arbetet i dåtidens fabriksmiljöer, särskilt på Kungsholmen där hon själv levde. Efter hennes död fick en liten gata på Kungsholmen namnet Maria Sandels gränd. Maria Sandels gränd ligger i anslutning till Grubbensringen i S:t Eriksområdet.

Att få tag på Maria Sandels böcker har länge varit svårt, men år 2009 gavs Droppar i folkhavet ut på nytt av Mubruk förlag. Det går också att läsa Maria Sandels böcker gratis online hos Litteraturbanken. Välj själv om du vill läsa direkt i webbläsaren eller ladda hem en gratis e-bok.

Om Maria Sandel

Maria Gustafa Albertina Sandell föddes i Stockholm den 30 april 1870. Hennes far Carl Gustaf Sandell arbetade som dräng medan hennes mor Maria Charlotta Killander var stickerska. Maria Sandells uppväxt var fattig och hon var i ung ålder tvungen att börja arbeta för att bidra till familjens försörjning.

När Maria Sandell var 17 år gammal flyttade hon till USA där hon arbetade som hembiträde i fyra år innan hon återvände till Sverige. Under sin tid i USA deltog Sandel i arbetet med emigranttidningen Norstjernan, vilket kom att bli starten för hennes offentliga skrivande. Det var också under åren i USA som hon kortade sitt efternamn från Sandell till Sandel.

När hon var i tjugofemårsåldern blev Maria Sandel döv, och några år sedan drabbades hon även av en grav synnedsättning. Kring sekelskiftet drev hon en mjölkbutik tillsammans med sin mor, som även hon var döv. Mjölkbutiken låg på Kungsholmen, på Parmmätaregatan 23.

Sandel delade även bostad med sin mor, och när den blev utdömd på grund av fukt fick de år 1902 flytta till ett nödbostadsområde på Kungsholmen som kallades Skogshyddan. De hamnade i ett rum med kakelugnsspis på Mariebergsgatan, och där kom Sandel att bo kvar även efter moderns död (1908). Maria Sandel avled den 3 april 1927, vid en ålder av 56 år.

Livet bland nödbostäderna i området Skogshyddan kom att ha en stor påverkan på Sandels författarskap. I området levde många kvinnor som hade barn att försörja, och som livnärde sig som fabriksarbeterskor, smäckor, sömmerskor, stickerskor, städerskor, tidningsbud, spågummor och liknande lågbetalda yrken. Trots att Sandel hade problem med både syn och hörsel fångade hon upp vad som försiggick och använde det i sina berättelser.

Politiskt engagemang

Maria Sandel anslöt sig till Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti i slutet av 1800-talet, och år 1896 blev hon också medlem Stockholms allmänna kvinnoklubb (SAK). Stockholms allmänna kvinnoklubb hade bildats några år tidigare av ett antal arbetarkvinnor och feministen och nykterhetsivraren Emelie Rathou, och var nära sammankopplad med Socialdemokraterna.

I SAK verkade Maria Sandel både för kvinnors rättigheter och för facklig organisering, och hennes socialistiska och feministiska aktivism är tydlig i hennes författarskap. Hon bidrog bland annat med kampdikter till arbetarpressen.

När Kvinnornas fackförbund började ge ut en egen medlemstidskrift år 1904 var det Maria Sandel som gav den namnet Morgonbris. Morgonbris blev från och med år 1909 medlemstidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.

Tips! Om du vill läsa tidiga årgångar av Morgonbris så finns de tillgängliga i digital form i de Kvinnohistoriska samlingarna på Göteborgs Universitetsbibliotek.För mer information, gå till: http://www.ub.gu.se/kvinn/

Från kamplyrik till vardagsliv

Av Amalia Fahlstedt fick Maria Sandel rådet att sluta skriva agitatoriska och romantiskt högstämda kampdikter och istället börja skildra sin egen vardagsmiljö i prosaform. (Amalia Fahlstedt var en svensk skolföreståndarinna, författare och översättare som år 1892 grundade föreningen Tolfterna tillsammans med Ellen Key. Syftet med Tolfterna var att få arbetarkvinnor intresserade av sociala och allmänkulturella frågor.)

droppar i folkhavetSandel följde rådet från Fahlstedt och resultatet blev novellsamlingen Vid svältgränsen och andra berättelser: skildringar ur stockholmslifvet som kom ut år 1908. Året därpå började Familjen Vinge: en bok om verkstadsgossar och fabriksflickor gå som följetong i tidningen Social-Demokraten.

År 1913 publicerades romanen Virveln, som idag räknas som Maria Sandels främsta verk. Virveln utspelar sig på en chokladfabrik, mot bakgrund av storstrejken i Sverige år 1909.

Sandels kommande böcker – Hexdansen (1919), Droppar i folkhavet (1924) och Mannen som reste sig (1927) är mer stilistisk utvecklade än hennes tidigare böcker och mer inspirerade av Charles Dickens och Martin Koch. De karaktärer som förekommer i berättelserna är mer individuellt utmejslade än tidigare och ges ett större djup.

Att läsa Maria Sandels böcker innebär att man får en inblick i moralen hos den tidiga arbetarrörelsen, där man kämpade för att tillskansa sig självkontroll och inte falla offer för sina lägre drifter. Bildning och värdighet var nyckelord, och man stred mot olika former av missbruk och passiviserande beteenden.

Bibliografi

  • 1908 Vid svältgränsen och andra berättelser: skildringar ur stockholmslifvet. Stockholm: Geber. 1908.
  • 1909 Familjen Vinge: en bok om verkstadsgossar och fabriksflickor. Social-demokratens originalföljetong. Stockholm: Fackföreningarnas tryckeriaktiebolag. 1909.
  • 1913 Virveln. Stockholm: Tiden. 1913. (Nya uppl. 1959 och 1975.)
  • 1919 Hexdansen. Stockholm: Tiden. 1919.
  • 1924 Droppar i folkhavet.. Stockholm: Tiden. 1924. (Nya uppl. 1978 och 2009.)
  • 1927 Mannen som reste sig.. Stockholm: Tiden. 1927.
Dela Inlägg: