Dansen Polska

Dansen polska anlände till Sverige i mitten av 1600-talet och var då en trendig dans i Europa. Till en början dansades polskor på fläck och det är framförallt i södra och västra Sverige som dessa så kallade fläckpolskor har överlevt. I andra delar av landet har de vanligen konkurrerats ut av rundpolskan och dess olika varianter.

Även om du inte vet vad en polska är har du förmodligen både sjungit många polskamelodier. Exempel på välkända svenska polskor:

  • Räven raskar över isen
  • Prästens lilla kråka
  • Hej tomtegubbar
  • Nu är det jul, här i vårt hus
  • Anders Persson stuga står i ljusan låga
  • Vårvindar friska, leka och viska

Polskorna i Sverige har influerats av flera andra musiktraditioner. Det finns till exempel gamla polskor som påverkats av den lokala vallåtsmusik som spelades på enkla blåsinstrument. De har ofta ett begränsat tonomfång och det är vanligt att de växlar mellan dur och moll eller använder dorisk kyrkotonart. En annan nisch som påverkat polskorna är de folkliga koralerna, en slags psalmer med försångare som sjöngs i församlingar där man saknade orgel i kyrkan. Vidare finns det flera exempel på gamla svenska polskor som tydligt influerats av de menuetter som var populära på 1700-talet. I vissa fall har man tagit en menuett och bara ändrat lite på taktdelarnas längd och betoning för att göra om den till en polska.

Att dansa polska idag

Om man vill danska polska nu för tiden kan man ta kontakt med folkdanslag och liknande föreningar. Under sommaren är det högsäsong för spelmansstämmor och ofta finns där möjlighet att inte bara dansa polska utan även delta i danskurser. För den som vill fördjupa sig finns i vissa kommuner även kurser som ges under terminerna, antingen en gång i veckan eller i form av intensivkurser som sträcker sig över en helg eller hel vecka.

Tips på vidare läsning:

  • Folkmusikhuset.se (Stockholm)
  • Folkmusikkafeet.net (Göteborg)
  • Polskdans.com

Musiken

Polskamusiken går i tretakt precis som vals, men är till skillnad från valsen inte lika centrerad kring det första av de tre taktslagen. I polska är det vanligt att taktdelarna har olika längd och att betoningen ligger på både 1:a och 3:e taktslaget eller på både 2:a och 3:e taktdelen.

De flesta polskor passar in i någon av följande kategorier, baserat på vilken huvudfigur som gäller för musiken:

  • Triolpolska
  • Åttondelspolska
  • Sextondelspolska

Dansen

Vanlig rundpolska

Den första polska man lär sig när man börjar danska polska är normalt den som kallas vanlig rundpolska. Detta är en dans där man omdansar parvis medurs på valsbana. Man rör sig alltså i en cirkel moturs längs dansbanans yttre gränser.

Den vanliga rundpolskan består av två huvuddelar:

  • Den första delen är en promenad del som kallas försteg. Under försteg sätter man ned sina fötter på 1:a och 3:e taktdelen. Den i paret som för sätter ned sin vänsterfot på 1:a taktdelen och sin högerfot på 3:e taktdelen, medan den följande danspartnern gör tvärt om.
  • Den andra delen är en omdansning (snurr). Det dansande paret börjar alltid med att dansa försteg, och det är upp till den i paret som för att besluta om när omdansningen ska börja. Då kliver föraren in framför följaren och paret börjar snurra medurs runt sin gemensamma axel, samtidigt som de förflyttar moturs i valsbanan. Man snurrar ett varv per takt kring den gemensamma axeln.Under omdansningen brukar föraren dansa stegkombinationen vänster – ihop med fötterna – höger medan följaren dansar ihop – höger – vänster.

Andra polskor

Det finns många andra polskor än den vanliga rundpolskan, till exempel de ovan nämnda fläckpolskorna. Vill man danska långsam polska rekommenderas de så kallade senpolskorna, till exempel senpolska från Gimdalen. Det finns också polskor som påminner en del om dansen bugg, till exempel den småländska slängpolska som skapades under slutet av 1900-talet baserat på information om äldre polskor.

Springpolska

Vid springpolska springer man runt på sex steg och taktdelar, istället för att göra varvet på tre taktdelar. Exempel på välkända springpolskor är Springpolska från Nåsa och Springpolska från Bingsjö.

Slängpolska

Termen slängpolska används i två olika betydelser:

  • Polskor (rundpolskor) med snabb omdansning. Två exempel på sådana polskor är Slängpolska från Svanskog och Slängpolska från Karlskogatrakten. Musiken är vanligen ojämn med olika långa taktdelar.
  • Polskor där föraren för följaren i olika turer med armarna. Påminner om bugg. Musiken brukar i stora drag vara jämn med nästan lika långa taktdelar.

Högerpolskor

Termen högerpolskor kan orsaka förvirring eftersom den används i tre olika betydelser.

  1. Högerpolska – en polska där följaren sätter ned höger på samtidigt som föraren sätter ned vänster fot. För att det ska fungera måste den som för ha hunnit längre i rotationen än vad som är vanligt i andra polskor. Ett exempel på en polska som dansas såhär är Polska från Övre Klarälvdalen.
  2. Högerpolska – en polska där föraren använder höger fot på den första taktdelen i omdansningen.
  3. Högerpolska – en polska där stegen kommer på andra taktslaget.

Bakmes

Bakmesen är en polska som ursprungligen dansades på fläck, medan sedan påverkades av valsen oc började dansas i valsbana. Vid bakmes roterar man ett varv på två takter. Det går att dansa bakmes i både tretakt och tvåtakt.

De två danspartnerna är placerade nästan höft mot höft i förhållande till varandra och snurrar motsols istället för medsols.

Det är vanligt att fattningen (hur händer och armar är placerade) är tvärt om i bakmes jämfört med hur det är i vanlig polska.

På många svenska orter har mann historiskt sett dansat omväxlande vanlig polska och bakmes eller hambo och bakmes. I Värmland brukade man till exempel starta med bakmes och sedan växla över till vanlig polska innan man gick tillbaka till bakmes igen. I Jämtland gjorde man tvärt om.

Dela Inlägg: