Andreas Wilks – en förkämpe för tenntrådsslöjden

Andreas WilksAndreas Wilks var en skicklig tenntrådsslöjdare som arbetade för att återuppliva den traditionella samiska tenntrådsslöjden.

Andreas Engelbert Wilks föddes den 30 november 1884 i Dikanäs, en liten ort i Vilhelmina socken i Lappland. (På sydsamiska heter Dikanäs Gäjka.) Redan i ungdomen blev han intresserad av den samiska traditionen med tenntrådsbroderi, bland annat eftersom hans mor hade gamla verktyg sparade som hade används vid tillverkningen av tenntråd.

Vid den här tiden var det samiska tenntrådsbroderiet på kraftig tillbakagång och höll på att försvinna, men Wilks började spåra upp gamla redskap för trådtillverkning och intervjua äldre människor om hur slöjden gick till. Han studerade även traditionella tennbroderade föremål i detalj, och när han var i 20-årsåldern började han experimentera med att göra sin egen tenntråd och brodera med den.

Andreas Wilks moderniserade tillverkningen av tenntråd på flera vis. Istället för att spinna den kring en rensena som brukligt var bland samerna spann han den kring en björntråd, det vill säga kring en kraftig niotrådig dubbeltvinnad bomullstråd som fanns att köpa i affären. Wilks förenklade även processen genom att byta ut den gamla vridaren mot en slags slända som samerna fram tills dess endast använt för att spinna ullgarn.

Så småningom blev både Andreas Wilks och hans fru Syrene (född Hermansson) skickliga tenntrådsslöjdare, liksom Wilks bror Lars och hans hustru (Syrenes syster) Sanna. Tillsammans dokumenterade de gamla mönster och räddade dem från att försvinna. Andreas Wilks höll många kurser om tenntrådsbroderi i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Härjedalen och bidrog till ett uppsving av den gamla konstarten.

Den som vill se verk av Andreas och Syrene Wilks kan till exempel besöka Dikanäs kyrka, där textilier och mässkrudar är prydda av tennbroderier tillverkade av paret.

Om Andreas Wilks

Andreas Wilks var son till Lars Tomasson Wilks och Kristina Nilsdotter Gorek från Vilhelmina. De var fjällsamer, som när Andreas Wilks var 16 år gammal lämnade renskötseln och bosatte sig i Fredrika.

Andreas Wilks arbeteAndreas Wilks studerade vid Svenska missionssällskapets skola i Bäskele i sex terminer innan han tog arbete som dräng och vallpojke i Fredrika. Så småningom återvände han till Dikanästrakten och år 1908 började han arbeta inom renskötseln för en släkting där. Då hade han redan hunnit bli aktiv i den samiska organisationsrörelsen och väljas som sekreterare i Fatmomakke lappförening, Sveriges första sameförening.

År 1912 bytte föreningen namn till Vilhelmina och Åsele lappars enskilda arbetsförening, och året därpå blev Andreas Wilks dess ordförande. Detta ämbete kom han att behålla ända fram till 1948. Under sin tid som ordförande arbetade Wilks för att uppmuntra bildande av lokala sameföreningar, och han var även aktiv på riksplanet.

År 1915 anslöt sig Andreas Wilks till Frälsningsarmén och några år senare flyttade han till Stockholm för att delta i Frälsningsarméns krigsskola. Efter avslutad utbildning flyttade han till byn Dorris i Vilhelmina socken, och verkade som samemissionär för Frälsningsarmén i Jämtland och södra Lappland. Andreas Wilks och nybyggardottern Syrene Hermansson från Grundfors gifte sig år 1926. Två år senare blev Wilks befälhavande officer i den då nybildade Frälsningsarmékåren i Kittelfjäll. Där tjänstgjorde han ända fram tills han gick i pension år 1942.

Andreas Wilks avled på Hällnäs sanatorium den 12 november 1953.

Dela Inlägg: